Kommer aldrig glömma början av när jag och min kärlek träffades..
Lillgullis och jag var kvar när han drog på thaiboxningen och hon gav mig denna sten och sa att hon och pappa hade köpt den påväg hem från dagis och att pappa ville att hon skulle ge mig den.
Jag sa väl inget märkvärdigt om det då vi ganska nyss hade träffats och jag kanske istället hintade lite charmigt om det istället som en tacksam uppskattad gest.
När vi då var här en gång ganska långt i efterhand så sa ja att hela den grejen var så gullig, Men i själva verket hade ju lilla hjärtat hittat på det hela istället.
....ljuga skall man ju inte, och försöka lära barn att inte göra, men var det väl inte fööör sött ändå....? :) <3
Underbara unge!!
Kommentarer
Trackback
